Idag kom en lärare från Falköping till jobbet vars pappa är född i Tyskland. Hon hade med sig massor av bilder ur hennes farfars och farmors liv och deras livsöde kring tiden runt andra världskriget. Elin berättade med inlevelse om sina farföräldrar och alla de vedermödor deras liv utsattes för under denna tid. Det mest fascinerande var att höra om hennes farfar som var med om förlusten vid den hemska drabbningen i Stalingrad där de flesta tyska soldater miste livet genom krig, frös ihjäl och svalt (naturligtvis var livet för den sovjetiske soldaten också jävligt….). Farfadern överlevde Stalingrad och skickades till Sibirien och ett hemskt arbetsläger men bestämde sig snart för att det var större chans att överleva om han flydde än att stanna kvar och dö av arbete, svält och kyla. Han vet än idag inte exakt var han var i Sibirien, men han lyckades fly och under ca 1.5 år vandrade han på nätterna mot Tyskland med hjälp av stjärnorna.
På dagarna gömde han sig i lador och andra ställen och fick stjäla den lilla mat han kom över samt äta bär osv. i skogen. Han vet inte precis vilken väg han tog fram till Tyskland men han tror att han var inne i både Polen och Tjeckoslovakien. Vandringen tog honom hela vägen hem till hembyn utanför Stuttgart. Titta på en kartbok var Sibirien ligger och följ med fingret till Stuttgart, vilken prestation. Allt av en man som var anti-nazist och som tvingades i armén och fick de värsta och mest riskfyllda tjänsterna då han vägrat gå med i nazistpartiet.
Farfadern hade vägrat gå med i nazistpartiet och vid krigsslutet fick han en förfrågan om att jobba som lärare, då inga som varit med i partiet fick jobba som lärare och efter två veckors utbildning (!!!!!!!!!!!!!!) började han jobba med elever från 6 till 18 år och jobbade som lärare sedan i nästan 40 år. Han lever än idag 88 år gammal och ägnar sin mesta tid åt sin älskade kolonilott som enligt barnbarnet Elin inte är en kolonilott utan en stor trädgård och denna trädgård var det som höll hennes farfar och farmor vid liv den kärva tiden efter kriget. Tror vi ofta glömmer att även det tyska folket fick utstå oerhört lidande. Tänker själv läsa Jens Orbacks bok om hans mamma som var en av ca 2 miljoner tyska kvinnor som systematiskt våldtogs av sovjetiska soldater.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar