Släktträff

Rådåsgården
Mamma och Karl-Olof språkar
Karl-Olof, Mats, Marianne, Svenne och Erling

Igår var det släktträff med ”tjocka släkten” på min pappas sida. Min pappa Mats har tre bröder, Karl-Olof, Svenne och Erling och en syster, Marianne. Alla barn, barnbarn och barnbarnbarn var bjudna så det var en stor skara människor som tog sig till Råda utanför Lidköping där lokala orientering- och skidklubben har en bra lokal för dylika aktiviteter. Flera av mina kusiner har jag inte träffat på åratal så det var ett glatt återseende. Jag hade fixat en tipspromenad som fokuserade på ”de äldste” och deras respektive och den verkade gå hem hos de flesta!! Utslagsfrågan var, hur många personer i Sverige har efternamnet Härling enligt SCB? Till de flestas förvåning är det endast 105 personer i hela Sverige, så ett ovanligt efternamn kan man konstatera! Efter middagen och en massa prat så gick jag genom Råda ner till mina föräldrars hus och mindes en massa från min uppväxt och hur mycket det Råda jag växte upp i har ändrats…. Det är bara att konstatera, alla blir vi äldre…. För första gången i mitt liv sa någon allvarligt till mig: ”men Henrik du är ju medelålders nu och börjar bli gammal”. Jag har ingen åldersnoja alls, utan brukar roa mig med att skoja med andra som tycker ålder är ett svårt kapitel att handskas med. Men när denna person sa det till mig var det första gången någon sa det på allvar och det lät så främmande för mig. Jag börjar bli gammal?????????

När jag växte upp spenderade jag sommarlov, sportlov osv. hos mina kusiner Ingrid och Bengt som jag naturligtvis träffade igår. De är barn till min pappas storebror Karl-Olof och tillsammans med sin fru Berit var jag och brorsan alltid välkomna. Vi älskade att få åka till Västmanland till det lilla huset en bit från Fellingsbro med hästar, höns, får, hundar mm. Särskilt jag som älskade hästar var detta himmelriket men tyvärr följde ju massor av hårt jobb med för att sköta alla djur och hjälpa till att köra in hö och liknande uppgifter och jag var väl inte jätteentusiastisk, det var ju ändå roligare att rida!! Det var ett enkelt liv i ett hus utan rinnande toalett eller varmvatten men jag trivdes ändå enormt och nu kan jag tänka tillbaks på att jag nog lärde mig mycket om djur och hur de skall tas om hand. Det blev lite utbyten av gamla minnen från sommarvistelserna och Ingrids barn gillade att höra lite ”anekdoter” om sin mamma!!