Det är intressant att studera hur olika tikar gör när de har valpar. Alla tikar har lite egenheter för sig som är specifika just för dem. Juni till exempel tycker att det är jättebra att valparna skall ha som ett lite bo över sig så hon bäddar till så att valparna skall ha något över sig. Så jag måste regelbundet kolla så att ingen valp sitter fast någonstans. Toad, Junis mamma, hade mycket, mycket bestämda åsikter hur allt skulle vara när hon hade valpar. Hennes egen mat fick inte vara i närheten av valparna och om jag ställde matskålen för nära valplådan så gick hon prompt ur den och sköt matskålen med nosen ett par meter från valplådan. Jag undrar varför maten inte fick vara nära valparna? Är det något ursprungligt beteende? Detta uppträdande har gått i arv och ett par av Toads döttrar gör likadant, men inte Juni som gärna skulle ha matskålen i bädden och ligga och ”mumsa på”! Toad ville helst ha sin valplåda i ett mörkt hörn, då trivdes hon bäst. Nina som jag fick från Skottland var extremt lojal mot sina valpar och från det att valparna föddes till att de flyttade var hon hos dem mest hela tiden. Hon tröttande aldrig! Vanligtvis brukar mina tikar tröttna något vartefter valparna växer och blir mer krävande och det är nog inte så kul att ha 7 åttaveckorsvalpar hängande i tuttarna med sylvassa tänder…
Buddha var en duktig mamma och om hon träffade någon av sina valpar långt efteråt så var hon som en gammal sträng skolmagister. Särskilt mot döttrarna var hon jättesträng när hon träffade dem och helst skulle de hukade sakta gå mot henne annars blev de uppläxade. Även spännande att hon så tydligt ofta kände igen sina barn trots att hon inte sett dem på väldigt lång tid.
Tikar med valpar blir ju så hungriga och Juni fullständigt vräker i sig mat. Greta som var på besök från Finland för en valpkull tyckte inte att det räckte med den mat vi gav henne, och då talar vi mycket mat!! När jag kom ner en morgon hade hon frankt hoppat upp på köksbänken öppnat skåpen och satt i sig allt ätbart…..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar